För ett år sedan natten mot den 5juni vaknade jag utav att något rann nerför mina ben, gick upp & hann precis innanför toallet dörren när vattnet forsade ut ur mig som om någon hade hällt ut en hink med vatten.

Jag var då i v34+3.

------------->  Jag den 4juni 2010

Vi hade kommit hem runt midnatt o klockan var runt 02.15 när vattnet gick.

Jag ropade på E, som låg o sov. Enligt honom själv så trodde han att jag bara hittade på att vattnet gått för att väcka honom. Hahaha

Jag hade bara någon vecka innan dess fått telefon nummer till BB från min barnmorska, så vi letade fram det o ringde till BB, jag blev uppmanad att komma in direkt.

Strax innan vi åkte in, så skulle jag självklart ta på mig kläder, Men mitt i denna chock att vattnet hade gått o att jag visste att bebisen kunde komma närsom helst. Kunde jag inte koncentrera mig på något kändes som att jag hamna i någon slags dimma, minns att jag sa till E.
-Jag har inget att ta på mig, vad ska jag göra?

E svarade bara - Ta på dig vad som helst, du ska föda inte gå ut.

Fattar inte att jag orkade att tänka på vad jag skulle ta på mig??

När vi kom in på BB fick jag undersökas o sen höll man koll på bebisen o dess hjärtslag fram till 06.30 på morgonen allt såg fint ut o jag fick åka hem eftersom jag inte hade ont. O enligt läkaren så kunde man inte hitta orsaken till att vattnet hade gått. Inga infektioner eller något som kunde antyda, utan detta skedde helt oförklarligt.

Läkaren talade även om för oss att inom 3dagar skulle bebisen komma. Om värkarna inte kom igång utav sig själva så skulle jag bli igångsatt på måndagen. Men det bästa vore ju om de kom igång utav sig själva. Innan utskrivningen sa de även att jag skulle komma in senare under eftermiddagen för att kontrollera att bebisen mådde bra.

Läkaren uppmanade oss att gå hem o sova för vi skulle behöva all sömn vi kunde få. Kom hem vid 07.00 på morgonen (5juni), tror ni att jag kunde somna? Självklart inte..

Fortsättning följer....

Gud vad varmt det är, man blir lika chockad varje gång man kommer ut utanför dörren. Vi som haft en del "att göra" idag har spenderat många timmar ute. Just nu känner jag mig helt slut. Först åkte vi in till stan för att handla allt som behövdes till kalaset. Dukar, tallrikar, glas, champange glas, bestick, drickor, snacks ja o allt annat som kan tänkas behövas.

Imorgon kommer mamma över så ska vi göra 2st smörgåstårtor, svärmor gör en som hon tar med o själva kalas tårtan är beställd & kommer att hämtas på måndag strax innan kalaset börjar.

E och jag spenderade en stund nere i lokalen för att sätta upp borden o stolarna o lägga dukarna. Väntar med att lägga upp tallrikarna o besticken så det inte samlas damm. Trots att vi öppnade fönstrena så var det så oerhört kvavt inne i lokalen, jag hoppas verkligen inte det är så här varmt på måndag, folk kommer att svettas ihjäl där inne.

Här nedanför ser ni bilderna på lokalen, 30gäster + vi tre. De lilla bordet med två stolar är tänkt för oss och Dino, ska ta med hans matstol så får han sitta i mitten.

Lite ballonger ska upp så det ser mer barnkalas aktigt ut. Men det får vi ordna imorgon.

Som ni ser så är inte lokalen jätte stor o lokalen får inte ha mer än 30pers, vi har därmed begränsat antalet gäster för att det helt enkelt ska få plats. Vi har valt att bjuda de som vi umgås med mest o de människor som visat att de bryr sig mycket om Dino. Självklart hade vi bjudit alla om det hade gått, men folk verkar inte förstå detta. De är främst "släkt" som inte blivit bjudna i första hand o nu är de en del sura miner. Men jag kan tycka om Dino fyller 1år o du som är min släkting träffat Dino 1gång under detta år trots att du bor 10min ifrån mig så ser jag ingen anledning till att prioritera dig framför någon som faktiskt bryr sig.