Månaden innan jag blev gravid med Dino såg jag ut så här..

Jag funderar om  jag någonsin kommer att få tillbaka den platta magen? oh jag önskar att det går. Just nu känner jag mig så stooor, som en elefant en blåval ko whatever stor känner jag mig iallafall.

Längtar efter att dessa 6 resterande veckorna som är kvar ska passera fort.

 Jag har en enorm längtad efter att börja träna. Jag känner mig oerhört peppad o blir så avundsjuk på alla som joggar ute medan jag knappt kan gå. troligtvis kommer denna enorma längtan efter att få träna försvinna lika fort som barnet kommer. Men just nu vill jag, jag fantiserar till och med om hur jag springer hur jag verkligen tar i o svetten bara rinner. (hahaha mobbat)

Men jag vill inte låta mig försvinna bara för att jag fått barn, jag vill känna mig bekväm med min kropp, det gör jag inte nu iallafall. (syftar inte på magen, men allt annat). Jag vill inte känna mig som JELLY vilket jag gjort sen Dinos födelse.

Även om alla mammakilon försvann så var det inte riktigt samma kropp, jag började att träna lite efter Dinos födelse men samtidigt hade jag svårt att lämna Dino varje dag för att träna, jag kände mig som en dålig mamma (vet ej varför egentligen?). Men denna gång känner jag att jag inte kommer att ha samma skuldkänslor.  Jag har börjat att förstå att Dino o kommande syskon inte kommer att försvinna bara för att jag inte är där, dom kommer inte få men för livet bara för att mamma är borta 1h om dagen. Jag måste ge mig själv möjligheten att få lite egen tid.

Jag vill inte gå ner i vikt det handlar inte om det. Utan jag vill ha fastare kropp. Där det inte dallrar o sånt. Bläääh

Musklerna behöver tränas upp helt enkelt o förhoppningsvis så ska jag bevisa för mig själv att det går o att jag kan..

Dagen idag har erbjudit på mycket värme o sol. Först o främst fick Dino plocka i sig röda vinbär, riktigt mumsigt tyckte han till en början o sen hamna dom på golvet när han fått nog.

Därefter bytte vi om i bestämde oss för att åka till västkustens pärla Smögen o bara njuta utav de härliga vädret. Vi promenerade på smögenbryggan shoppade lite grejer. Bla 2-tshirtar till Dino. Därefter åt vi, smörstekt makrill,, yummm. Blev lite glass o sen promenad igen o därefter for vi tillbaka hemmåt. Blev en tripp på ca 5h men det räckte gott o väl. Jag fick väldigt ont i benen kände mig som en stor val på slutet.

Köpte med oss färska räkor o aioli & frossade i oss ute på balkongen nu på kvällen.

Riktigt mysigt o härligt, vi pratade en massa om kommande bebis o allt som väntar.

Tillsammans är vi oslagbara.

L O V E

Nu går jag in i v.34 (33+2) känns bättre o bättre. Inte lika ont lika ofta iaf. Igår hade jag jätte ont efter min bakning. Men tror det var pga att jag var på benen så länge o sen skrubbade jag rent köket efter mig. Men det släppte efter ca 15min o sen dess har jag inte känt av något. Känns allt mer spännande, bebis kan ju komma när som helst om den vill, men samtidigt så känns inte 6,5vecka långt heller. Snart är H*N här med oss. Jag har tvättat alla nya o gamla bebis kläder o bebis har fått en egen hylla i garderoben med dens kläder i strl 50/56.
Förlossningsväskan är packad också. 3bodysar 2byxor 4mössor o 1pyamas till lillbebis. Måste bara köpa en fleece overoll och en liten filt sen så är allt klart.

Nappar har jag oöppnade för Dr brown flaskorna, även om jag hoppas att amningen ska funka o att flaskorna inte behövs. Men för säkerhetsskull så är dom förbereda.

Vi är så förbereda som det går att bli & har enbart positiva tankar inför ankomsten utav bebis nr2.

Jag blir smått irriterad på folk som säger "det kommer bli jobbigt" ehm Ja självklart kommer det bli tufft men det blir inte lättare för att man tänker negativt redan innan bebis kommer. Vissa väldigt konstiga människor slängde ur sig sådana kommenterare redan när jag var gravid med Dino. "det kommer bli jobbigt ni kommer inte att få sova, ni kommer inte kunna göra saker som förr osv osv"   Jo men självklart, vill man ha barn så är man beredd på detta.

Inte en endaste gång under Dinos levnadsår har jag varit självvisk, Dino går först o kommer alltid att göra det. Det är inget jag tycker är jobbigt utan snarare känns det underbart att jag känner ett sånt självförtroende i min roll som mamma o att jag känner att jag är bra på det jag gör. Mina barn är mitt nr 1 allt annat är mindre viktigt o många gånger helt meningslöst.

Vi är iallafall spännda inför vår lilla älskling, namnet verkar vara bestämmt. Eller till viss del. Namnet jag vill ha är så fiiint, men E tycker vi ska lägga till en bokstav så bildar de namnet ett nytt namn. Visst är det fint också men jag gillar min form lite mer än så länge. Hihi vi vet iallafall att det kommer bli ett utav de 2, får bara se vilket som känns mest rätt när bebis tittar ut.

Det kommer även bli spännande att se Dinos reaktion. Vi har spenderat lite tid hos min Kusin o hennes nyfödde bebis. O jag har ändå burit bebisen långa stunder men Dino verkar inte bry sig. Han kommer förbi tittar ler o sen går han igen. Han är alldeles för liten för att förstå alltför mycket också. Men det kommer säkert kännas annorlunda för honom när vi har en bebis på heltid hemma.

Min kusin däremot har en son som är 3år o han är enormt svartsjuk på det nya syskonet. Hon vågar inte lämna honom i rummet med bebisen en endaste sekund. Han har ändrat beteende totalt, dom känner knappt igen honom längre fast det gått 1månad sen syskonet kom.

Så ålders skillnad mellan barnen spelar nog inte så stor roll när man skaffar ett andra barn, man stöter nog på problem oavsett. Men allt har sina för o nackdelar. 

Dino är fortfarande sjuk o febern håller i sig, något lägre nu. Uppmätte 39grader som högst har gett honom lite alvedon så nu sover han. Vattenintaget har varit bra idag också men matvägran finns fortfarande.

Själv är jag igång o bakar en massa bullar..=))

yummiiii

Idag har vi haft en innedag med vår lilla prins som dragit på sig 40graders feber. Han har aldrig haft så här hög feber innan o sen har han inte varit sjuk sen i vintras heller. Vi har gett Alvedon o varvat med Ipren så nu på kvällen har han ändå orkar att leka, dricka saft o vatten mat intaget har varit sämre. Vi har erbjudit honom allt men han vill inte ha något, men 2 smörgåsrån med smör på fick han i sig o nu ligger han o sover. Hoppas att febern inte blir så hög under natten så han kan få sova någorlunda. Det är så varmt o kvavt också vilket inte underlättar när han har feber...

Blir lite bloggning från mobilen, E sitter o grejar med min bärbara o jag gillar inte hans stationära så jobbigt o sitta framför en sådan för en gravid. Idag ringde min BM o medelade att jag kunde få tid för kontroll redan idag om jag ville. Så ja tog tiden o åkte till antentalen.. Kontroll utav Ctg, o 2 olika ultraljud gjordes. Allt såg så fint ut bebis låg viserligen fixerad men inte alls alldeles för långt ner. Livmodertappen var hel så inga tecken på förtidig förlossning. Dock påpekade läkaren att risken finns att jag föder förtidigt ändå. Jag gjorde samma kontroller med Dino också i v32 allt såg fint ut då också men ändå gick vattnet 2v senare. Men det var skönt o höra att det inte är igång för nu iaf..Eftersom UL gjordes så fick jag se min lilla älskade bebis där inne.. Nu fick jag även bekräftat vad det var för kön. Fick ju veta redan på rutin ultraljudet men det är så pass tidigt så dom kan ha fel, men nu var de klart o tydligt vad de var för något. Hihi h*n såg såå fin ut.Förutom en massa läkarbesök åkte vi till ett inomhus bad med Dino, så han fick badat o lekt. Lilla badkrukan hade de roligt. Och Jag skällde ut två 10 åriga pojkar för att dom hoppade som galningar i barnbassängen, den ena ramlade över Dino som tur var så hann E dra bort dino så han fick inte ont. Men jag blev riktigt arg o hönsmamman i mig tog över. Knappt 5min senare slängde en annan småbarns pappa ut dom ur bassängen. Deras egna föräldrar var ur sikte.

Nu går jag in i v.33 är exakta 32v+2dagar.

Var hos BM o läkaren idag. Bebis är fixerad o icke ruckbar, bebis är så långt nere att det inte går att känna huvudet alls. Ehm.... vad innebär detta för mig?
Jo nämligen extra kontroller.. Nästa vecka har vi 2st bokade besök. 1a besöket är på attentalen där extra UL ska tas för att se om livermodertappen börjar bli mjuk o om jag börjat öppna mig.

Besök nr 2 är tillväxtkontroll. SF måttet är lite "litet"  det var samma sak med Dino då också. Men i vecka 32 med Dino låg jag på 32cm nu har jag ett sf mått på 29.
3cm mindre denna gång, men detta är inget o oroa sig över vilket jag inte heller gör.

Jag menar skulle jag föda som jag gjorde sist så vet jag vad som väntar o de vitkigaste är att barnet mår bra. Hjärtat slår fint o bebis kickar för fullt.

Vikten är +2kg sen sist.. Så nu har jag totalt gått upp 6kg. Blodtrycket var bra 110/70, blodsockret var bra o järnvärdet hade gått upp extremt mycket till hela 124, så nu är det ingen fara med den längre.

Och den starka smärtan som jag känner är enligt läkaren pga att bebis ligger så långt nere o trycker för fullt.

Alldeles snart ska vi ta oss en promenad bort till vårdcentralen och MVC, vi har väldigt härligt väder ute så vi passar på o går ut hela lilla familjen.

E har inte varit med på något MVC besök denna graviditet alls. (självklart var han med på UL) Men nu ska han med o få lyssna på bebisens hjärta. Så skönt o höra de där hjärtslagen i den där apparaten, även om bebisen sparkar för fullt där inne så känns de betryggande o höra hjärtslagen.

Förutom MVC besök så har vi sen i förmiddags tagit en tripp till Ikea (bor grannar med Ikea) o handlat lite grejer till bebis nr 2. påsLakan, spjällsängsskydd, handdukar, täcke o annat smått. Kudden köper vi på babyproffsen. Sen blev de lite småprylar hem bla nya dörrar till vårt TV skåp. Men när vi öppnade paketen här hemma så visa det sig att det var fel dörrar. Ehm så nu får vi gå tillbaka o byta de.

Vi fikade även där, Dino fick sin lunch sen lekte han lite i lekhörnan innan vi tog vårt pick o pack o gick hemmåt.

Därefter har vi bara slappat här hemma, Dino sover sin nap o så fort han vaknar ska vi gå igen.